silverhönans kvällsfunderingar..

Om min blivande man kan stå ut med mig i två dagar per månad då jag är i fullfärd med att skälla och irriterad mig på honom, min dotter som kliver mig på tåna, mina kollegor som (förlåt) gnäller, min mamma som bryr sig, någon jävla politiker som tycker att vår idrottshall ska få nå nytt golv.. nu efter att basketlaget vunnit sm guld.. innan då?? Nä då var det nog samma politiker som tyckte att vi skulle lägga ner några hundra miljoner på någon teater"katedral" och alla löften bara för att vinna röster.. tror inte ni det?? Och jag irriterar mig på att jag inte hinner tillräckligt mycket per kväll ute på tomten och jag .. faaan så dåligt humör jag har och allt bara för att man är kvinna..

Det humoristiska och tragisak är att jag inte kan kontrollera  HUR irriterade jag blir och jag kan inte heller hålla emot när frustrationens utbrott över faller mina stackars familjemedlemmar.. TROR NI att jag måste gå till doktorn och be om lite hjälp?
Det tror min sambo (förmodligen min dotter också... men hon kan endast säga att jag är sinneskuk.. dvs sinnessjuk vilket hennes pappa har lärt henne eftersom han säger att HON är det när hon får sina hyperaktiva an´fall... ni vet när treåringen springer och pratar och springer och pratar i ett I ETT..  )Min vän i Vi anser att en medicinering skulle vara lösningen på mitt lynniga temprament de få dagar som jag har det i månaden..

Tror NI att dom har rätt, antar att min mamma (stackarn som får ta mest skit och som förmodligen inte har en susning om varför jag expolderar..) också skulle må bättre av att jag blev jämnare.. någon som har någon erfarenhet av PMS piller..?

Har jag sagt att jag älskar min dotter.. det gör jag till den milda grad att jag skulle gå i döden för henne... men som trotsig liten skit unge så är det ibland svårt att se allt det ljusa just i de tillfällen då hon trostar allt.. speciellt mig.. tror ni att det är en bra kombination med min pms.. Jag skulle så gärna vilja ändra och ta tillbaka så mycket.. för jag har inget tålamod vilket innebär att stackars liten prinsessa får kanske lite oförtjänade skarpa tillsägelser bara vid andra varningen.. jag ser att hon blir ledsen och jag brister innuti och får dåligt samvete och vi måste kramas.. Men vad ger jag då för signaler till lill sessan.. ?
I morgon är det vanliga Mamma H som är i farten och då kommer jag dels att spendera lite mys tid med fröken samt att jag har tålamod till att lägga henne och läsa en saga och inte bli tokig för att hon inte somnar på en gång..längtar!!

I veckan har fröken "trotsig" varit riktigt fyndig.. På förskolan finns det en fröken som hela tiden får ta samma testningar som jag får.. T är hela tiden trotsig och nästan elak med henne.. T har hela veckan sagt att A är dum att hon inte får hjälpa henne för A är dum och att A är dum hela tiden och att A slår henne och att ..osv.. men så sitter Lilla primadonnan på toa och har bajsat.. Hon behöver givetvis någon som kan hjälpa henne och torka lill baken..
A jag är KLAR..
A svarar att eftersom hon nu är så DUM så kanske inte hon vill torka henne...
varpå det blir en kort tysnad..
Primadonnan svarar -Ja men du är ju snäll om du torkar mig.. FÖr då är du ju snäll...
Ja så sant så sant!! MEN ack så tre års trotsigt!

I dag så kommer vi hem och T vill vara ute innan maten men eftersom  både jag och L ska laga mat så fick hon vara inne, suck sååååå trååkigt säger hon när hon tar av sig skorna.. JAG FÅR ALDRIG GÖRA NÅÅÅN TING SOM ÄR LITE KUL.. suck sååå tråkigt och förresten behöver jag inte äta.. (undrar om lilla fröken har sett på Lotta??)

Nä nu är Greys slut och jag med så jag knatar till sängs.. Puss och kram.. lovar lite bilder till helgen men orkar inte trillskas med kameran nu!!!

Pussen!